skribentenx

 

 

Har lyckas få tag på ett nytt jobb nu och det är i en cykelbutik. Jag och fem andra är nyanställda och jobbar tillsamans där. Alla som hade erfarenhet har slutat förutom en men hon har semester nu och kommer också att sluta snart, tyvärr. Det här är hela tiden en utmaning utan dess like och jag har flera gånger tänkt att jag själv ska sluta eller att jag kommer att få sparken för att jag gör en massa misstag hela tiden. Var ligger logiken i att placera alla oss som är nya på en och samma butik om det inte finns någon där med erfarenhet som man kan fråga och lära sig av, om hur saker och ting fungerar där? jag/vi Kommer ju aldrig att lära oss att bli bra och duktiga på det vi ska kunna och göra, och om alla olika rutiner som finns och är där. Man får bara trampa en massa vatten bara för att kunna hålla sig någorlunda flytande, känns inget bra alls. Jag antar att jag får försöka att stå ut ett tag till men ser inget hopp om att det någonsin kommer att bli bättre för mig/oss som jobbar där.

 

 

-Vad vissa kunder är tråkiga och omåttligt gnälliga av sig! I dag kom det in två damer med kraftig benstomme och med mycket åsikter om hur illa det såg ut och om hur saker och ting skulle vara i butiken och hur JAG borde ha skött vissa saker eftersom att jag är NY och borde kunna ALLTING redan... enligt dem. De bara klagade över hur dåligt allting var (särskilt den ena av dem). Jag försökte flera gånger med en lugn och sansad ton förklara den rådande situationen som var. Att jag är ny och att jag är helt ensam i butiken och att jag dessutom hade en annan ung kille (nyanställd från och med idag) att visa runt och lära upp (det lilla jag kan i alla fall). men det spelade tydligen ingen som helst roll för dem. Den ena av dem försökte säkert att testa mig också och frågade hur mycket vikt en viss cykelmodell kunde klara av att bära. Jag sa att jag inte visste det men att jag kunde ta reda på det om hon ville, Fast tyst för mig själv så tänkte jag att om hon kan sätta sig på cykeln och cykla runt utan att det kommer missljud ifrån den så borde den nog hålla för henne, men däremot inte om hon hade tänkt cykla på den och samtidigt skjutsa hennes lika storvuxna väninna på pakethållaren. Jag rekommenderade dem att gå till en annan butik där jag vet att det redan finns bra och kunnig personal. Som tur var så var det nog bara ett par gnälliga måndags exemplar som råkade irra sig fel och kom in på mitt jobb denna torsdag. I övrigt så stöter jag mest på toleranta och förstående kunder som jag verkligen försöker att hjälpa på bästa sätt! Det här var en av alla "jobbiga" händelser idag.

 

Har insett att jag kommer att bli en mästare på att ta skit, för jag tar skiten med finess och besvarar dem som gnäller med mitt lugna och trevliga sätt. Och om det skulle bli för mycket så finns det alltid en ny kanna kaffe som behöver bryggas i personalrummet.

 

Borde jag stanna eller bör jag gå, jag är ju en person som trots allt är 32. Jag vill ju bli bra på allt det jag gör men just nu så känns det mest bara som att jag bara förstör. Jag kommer få lägga ned mycket av min fritid på det här, tänker för mig själv om det verkligen är värt allt besvär? Jag antar att tiden får utvisa hur saker och ting går men någonstans så hoppas jag att jag kommer att kunna jobba kvar på samma ställe i åtminståne några år. Mitt cv är rörigt och är inte så bra, rekryterarna som läser det tycker nog att jag är ingenting att ha. Det är nog det som för mig gör det svårt att få jobben, det är inte roligt att nästan alltid få nobben.

 

God natt!